Antoine Pesne, född 23 maj 1683 i Paris, Frankrike, död 5 augusti 1757 i Berlin, Preussen, var en fransk målare under rokokon. Pesne gick i lära hos sin far, målaren Thomas Pesne, samt hos Charles de la Fosse i Paris. Under åren 1705?C1710 företog han en resa i Italien och vistades huvudsakligen i Venedig, där han anslöt sig till Andrea Celesti, vars måleri tydligt påverkade Pesnes tidiga verk. 1710 kallades han av kung Fredrik I av Preussen till Berlin som hovmålare. Därefter företog han under de följande åren kortare resor till hoven i Dessau (1715), Dresden (1718), London (1723) och Paris (1724). 1733 utnämndes Pesne till ledare för konstakademin i Berlin. Han anses vara en viktig förmedlare av den franska konsten till Brandenburg-Preussen. Pesne var i huvudsak verksam som porträttmålare, men han utförde även talrika vägg- och takmålningar för Fredrik den store i de kungliga slotten. Ett av Pesnes mest berömda konstverk är Dansösen Barbara Campanini (cirka 1745). Detta porträtt med sin lätta och schvungfulla formgivning, det spontana penseldraget och de ljusa, pastelliknande färgerna är karakteristiskt för Pesnes arbeten och för rokokon i allmänhet. På ett virtuost sätt framställer Pesne den med tygblommor dekorerade sidenklänningen. Fredrik den store uppskattade sin hovmålares berömda plein-air-porträtt och lät hänga det på en framträdande plats i sitt arbetsrum i slottet i Berlin.   Related Paintings of antoine pesne :. | Portrait of Christian Ludwig Markgraf von Brandenburg-Schwedt | Prinzessin Amalia von Preussen | Kronprinz Friedrich von PreuBen | Geburt Christi | Jean Philippe |
Related Artists:
ANTHONISZ, Aert
Dutch painter (b. 1579/80, Antwerpen, d. 1620, Amsterdam)
Rodrigo de Villandrando
Rodrigo de Villandrando (1588 - December 1623) was a court painter during the reign of Philip III of Spain. He worked in the tradition of Alonso Senchez Coello and Juan Pantoja de la Cruz. His death opened the road to court for the young painter Diego Velezquez from Sevilla.
Henry Merwin Shrady
American Sculptor, 1871-1922,was the sculptor of the Ulysses S. Grant Memorial in Washington, D.C. Shrady was born in New York City. His father, George Shrady, was one of the physicians who attended former president Ulysses S. Grant during the struggle with throat cancer that led to his death on July 23, 1885. Shrady graduated from Columbia University in 1894 and spent one year thereafter at Columbia's law school. He left law school to join with his brother-in-law, Jay Gould (son of millionaire Edwin Gould, the financier), at the Continental Match Company. The company failed and Shrady contracted typhoid fever which diverted him forever from the business world. His recuperation left spare time to pursue a growing interest in art. Shrady's wife, Harrie Moore, submitted some of his paintings to an exhibition of the National Academy of Design without his knowledge and they sold quickly. He then began to teach himself sculpture using zoo animals and his pets as models. Shrady and architect William Casey Pearce won the competition to build the Ulysses S. Grant Memorial in 1902. In the twelve years Shrady spent executing the memorial, he studied biology at the American Museum of Natural History and dissected horses to gain a better understanding of animal anatomy.